måndag 8 april 2019

Hej!
Nu är vi tillbaka efter vår tidsresa till den europeiska medeltiden och vi alla kan hålla med om att det har gett oss en större förståelse för dåtidens samhälle och dess struktur. Vi har också lärt oss mycket om de andra epokerna genom att ta del av deras bloggar. Vi har lärt oss hur man lätt känner igen ett verk från vår valda epok och epoktypiska drag och vad som var vanligt att författare skrev om.

Hoppas att ni har gillat att läsa om vår resa och att ni precis som oss har lärt er en hel del.

Hej igen!

Har vår litteraturhistoria någon betydelse för oss idag? Varför/varför inte? På vilket sätt?
Ska man läsa äldre litteratur i skolan? Varför/varför inte?

Litteraturhistorien har en stor betydelse för oss idag, ofta återspeglar texterna mycket om hur samhället såg ut under den tiden och det hjälper oss att förstå hur människorna hade det. Till exempel under den europeiska medeltiden när det var fattigt så handlade texterna ofta om hjältar och kärlek. Människorna kunde med hjälp av böcker fly undan deras verklighet och läsa om något påhittat och fantisera om något annat.

Genom att läsa texter från flera hundra år tillbaka kan vi förstå hur människorna tänkte och vad de prioriterade och vad de värderade. Under upplysningen skrevs det mycket om att vetenskapens betoning skulle vara större och att kyrkan ska ha mindre makt. Till exempel i Ett anspråkslöst förslag kritiserade Jonathan Swift samhället och överklassen. Detta var en viktig epok för oss i dagens samhälle för att det var då vi började ifrågasätta samhället och hur det skall styras.

Att läsa äldre litteratur har en stor betydelse för vår förståelse om hur världen såg ut i förretiden och det är just därför vi ska läsa den typen av texter i skolan. Så att vi kan skapa oss en egen uppfattning om hur livet såg ut förr .

Vår litteraturhistoria har en stor betydelse för oss idag, det är den som har format dagens texter till att bli vad de är nu. Författare idag blir inspirerade av att kolla på äldre verk och det formar deras texter och deras sätt att skriva på. Tidigare litteratur och skrivsätt präglar dagens texter och hur litteraturen ser ut nu. Till exempel från antiken där man jobbade mycket med etos, patos och logos vilket är något vi än idag gör när vi skriver exempelvis debattartiklar.

- Vad händer med vår läsförmåga när vi läser äldre text?
Första reaktionen är att vi uppfattar vår läsförmåga som något begränsad. Detta kan bero på flera anledningar, bland annat på att språket man då använde skiljer sig en del från det vi idag använder. Det kan variera både i ord och uppbyggnad. Om vi ska titta på två exempel.

Den första epoken är den som går under namnet Antiken, ur denna har vi valt en text som är känd som ”Iliaden” skriven av Homeros. ”Henne mötte han nu, och med henne var amman som bar i famnen det intet anade barnet,”

Vi tycker att det framgår tydligt att detta inte är en text som är skriven i nutid, många av orden är oförståeliga och sättet att skriva är inte så vi skriver idag. Om vi ska jämföra med en text från senare tid, det vill säga Modernismen valde vi den berömda texten ”Ja visst gör det ont”.

”Ja visst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle annars våren tveka?”

Trots att detta är en dikt, vilket brukar innebära att språket är mer komplicerat så uppfattas detta som en modernare text. Alla orden tillhör det vokabulär vi berikas med i dagens skola till skillnad från Antiken.

Om man läser en del äldre texter tror vi att ens ordförråd och förståelse för svenska berikas, utvecklas och förbättras något som vi ser som något positivt. Man kommer lära sig nya ord och formuleringar, nästan lite som att lära sig ett nytt språk och när man väl har fått en bredare kunskap kommer man kunna läsa äldre texter med större förståelse.

- Är det nödvändigt att kunna något om tiden för att verkligen förstå ett äldre litterärt verk?
Vi tror att svaret är både ja och nej. Vi har uppfattningen att du mycket väl skulle kunna läsa en text och förstå dess innebörd. Hur bra vi tolkar, uppfattar och bedömer en text är endast begränsat av vår fantasi, oavsett hur mycket vi vet om epoken texten är skriven under.

Däremot att djupare analysera en text, dess innebörd och sedan koppla det till djupare förankringar under dåtidens epok kan kräva viss fakta. Att kunna läsa en text och gå in på djupet i den litteraturen kan ses som en gåva. Men för att kunna sätta författare, karaktärer och berättelser i ett sammanhang för att ge det fler nyanser och en bredare förståelse måste man ha en del kännedom om de tidigare epokerna.

Så nödvändigt är det inte, men för att kunna ge de fantastiska texterna som skrevs förr i tiden rättvisa så anser vi att en viss grundläggande kunskap kan vara till din fördel.

- Kan ni se spår av äldre litteratur i dagens samhälle och medieutbud? Sök bl.a. på Internet efter exempelvis recensioner, teater, film, litteratur och låtar.
Äldre litteratur förekommer i dagens samhälle i olika former. Bland annat i film och teater men även i viss musik. Det förekommer till exempel nyare versioner av historiska berättelser så som filmen Troja. Filmen återspeglar händelserna kring det trojanska kriget mellan Sparta och trojanerna. Detta förekommer även i Iliaden och Odysséen skrivna av Homeros.

Ytterligare ett verk som återberättas i dagens samhälle är den omtalade berättelsen om Romeo och Julia. Teatern skapades av Shakespeare år 1597. Berättelsen om de två karaktärerna förekommer nuförtiden i filmer som handlar om oönskad kärlek.

Det finns även vissa litterära verk från idag som har drag och karaktär från dåtidens litteratur. ”Romeo and Juliet” är en låt av bandet Dire Straits, en låt som jag ofta lyssnar på. Trots att denna låten inte handlar om just William Shakespeares ”Romeo och Julia” så är det en symbol, en symbol för oönskad, förbjuden och längtande kärlek. Två personer från olika världar, som lever i samma värld och som vill att deras två enskilda ska bli en. Det är inte bara i denna låten som denna liknelse finns, utan det är en vanlig handling i alltifrån låtar, filmer böcker osv. En smärtsam historia som många kan sympatisera med och därav blir det en intressant berättelse att ta del av.