Hej!
Nu är vi tillbaka efter vår tidsresa till den europeiska medeltiden och vi alla kan hålla med om att det har gett oss en större förståelse för dåtidens samhälle och dess struktur. Vi har också lärt oss mycket om de andra epokerna genom att ta del av deras bloggar. Vi har lärt oss hur man lätt känner igen ett verk från vår valda epok och epoktypiska drag och vad som var vanligt att författare skrev om.

Hoppas att ni har gillat att läsa om vår resa och att ni precis som oss har lärt er en hel del.

Hej igen!

Har vår litteraturhistoria någon betydelse för oss idag? Varför/varför inte? På vilket sätt?
Ska man läsa äldre litteratur i skolan? Varför/varför inte?
Litteraturhistorien har en stor betydelse för oss idag, ofta återspeglar texterna mycket om hur samhället såg ut under den tiden och det hjälper oss att förstå hur människorna hade det. Till exempel under den europeiska medeltiden när det var fattigt så handlade texterna ofta om hjältar och kärlek. Människorna kunde med hjälp av böcker fly undan deras verklighet och läsa om något påhittat och fantisera om något annat.

Genom att läsa texter från flera hundra år tillbaka kan vi förstå hur människorna tänkte och vad de prioriterade och vad de värderade. Under upplysningen skrevs det mycket om att vetenskapens betoning skulle vara större och att kyrkan ska ha mindre makt. Till exempel i Ett anspråkslöst förslag kritiserade Jonathan Swift samhället och överklassen. Detta var en viktig epok för oss i dagens samhälle för att det var då vi började ifrågasätta samhället och hur det skall styras.

Att läsa äldre litteratur har en stor betydelse för vår förståelse om hur världen såg ut i förretiden och det är just därför vi ska läsa den typen av texter i skolan. Så att vi kan skapa oss en egen uppfattning om hur livet såg ut förr .

Vår litteraturhistoria har en stor betydelse för oss idag, det är den som har format dagens texter till att bli vad de är nu. Författare idag blir inspirerade av att kolla på äldre verk och det formar deras texter och deras sätt att skriva på. Tidigare litteratur och skrivsätt präglar dagens texter och hur litteraturen ser ut nu. Till exempel från antiken där man jobbade mycket med etos, patos och logos vilket är något vi än idag gör när vi skriver exempelvis debattartiklar.

- Vad händer med vår läsförmåga när vi läser äldre text?

Första reaktionen är att vi uppfattar vår läsförmåga som något begränsad. Detta kan bero på flera anledningar, bland annat på att språket man då använde skiljer sig en del från det vi idag använder. Det kan variera både i ord och uppbyggnad. Om vi ska titta på två exempel.

Den första epoken är den som går under namnet Antiken, ur denna har vi valt en text som är känd som ”Iliaden” skriven av Homeros. ”Henne mötte han nu, och med henne var amman som bar i famnen det intet anade barnet,”

Vi tycker att det framgår tydligt att detta inte är en text som är skriven i nutid, många av orden är oförståeliga och sättet att skriva är inte så vi skriver idag. Om vi ska jämföra med en text från senare tid, det vill säga Modernismen valde vi den berömda texten ”Ja visst gör det ont”.

”Ja visst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle annars våren tveka?”

Trots att detta är en dikt, vilket brukar innebära att språket är mer komplicerat så uppfattas detta som en modernare text. Alla orden tillhör det vokabulär vi berikas med i dagens skola till skillnad från Antiken.

Om man läser en del äldre texter tror vi att ens ordförråd och förståelse för svenska berikas, utvecklas och förbättras något som vi ser som något positivt. Man kommer lära sig nya ord och formuleringar, nästan lite som att lära sig ett nytt språk och när man väl har fått en bredare kunskap kommer man kunna läsa äldre texter med större förståelse.

- Är det nödvändigt att kunna något om tiden för att verkligen förstå ett äldre litterärt verk?

Vi tror att svaret är både ja och nej. Vi har uppfattningen att du mycket väl skulle kunna läsa en text och förstå dess innebörd. Hur bra vi tolkar, uppfattar och bedömer en text är endast begränsat av vår fantasi, oavsett hur mycket vi vet om epoken texten är skriven under.

Däremot att djupare analysera en text, dess innebörd och sedan koppla det till djupare förankringar under dåtidens epok kan kräva viss fakta. Att kunna läsa en text och gå in på djupet i den litteraturen kan ses som en gåva. Men för att kunna sätta författare, karaktärer och berättelser i ett sammanhang för att ge det fler nyanser och en bredare förståelse måste man ha en del kännedom om de tidigare epokerna.

Så nödvändigt är det inte, men för att kunna ge de fantastiska texterna som skrevs förr i tiden rättvisa så anser vi att en viss grundläggande kunskap kan vara till din fördel.

- Kan ni se spår av äldre litteratur i dagens samhälle och medieutbud? Sök bl.a. på Internet efter exempelvis recensioner, teater, film, litteratur och låtar.
Äldre litteratur förekommer i dagens samhälle i olika former. Bland annat i film och teater men även i viss musik. Det förekommer till exempel nyare versioner av historiska berättelser så som filmen Troja. Filmen återspeglar händelserna kring det trojanska kriget mellan Sparta och trojanerna. Detta förekommer även i Iliaden och Odysséen skrivna av Homeros.

Ytterligare ett verk som återberättas i dagens samhälle är den omtalade berättelsen om Romeo och Julia. Teatern skapades av Shakespeare år 1597. Berättelsen om de två karaktärerna förekommer nuförtiden i filmer som handlar om oönskad kärlek.

Det finns även vissa litterära verk från idag som har drag och karaktär från dåtidens litteratur. ”Romeo and Juliet” är en låt av bandet Dire Straits, en låt som jag ofta lyssnar på. Trots att denna låten inte handlar om just William Shakespeares ”Romeo och Julia” så är det en symbol, en symbol för oönskad, förbjuden och längtande kärlek. Två personer från olika världar, som lever i samma värld och som vill att deras två enskilda ska bli en. Det är inte bara i denna låten som denna liknelse finns, utan det är en vanlig handling i alltifrån låtar, filmer böcker osv. En smärtsam historia som många kan sympatisera med och därav blir det en intressant berättelse att ta del av.

Den gudomliga komedin

Hej igen,

Den gudomliga komedin skriven av Dante Aligheri är ett diktverk som är skriven på vers. Det innebär att den regelbundet är uppdelad i olika strofer med tre verser i vardera strof. Dante trodde helt på teorin om den livssyn att man kom till helvetet eller himlen efter döden beroende på vilka typ av handlingar man utfört. Detta grundades i den kristna tron som hade stor betydelse under medeltiden i Europa. Tron handlar om dygder och dödssynder vilket människorna följde. Dygder ledde till himlen medans dödssynder ledde till helvetet. I sitt verk Den gudomliga komedin vill Dante göra denna världssyn och livsstil påtaglig. Dantes vandring genom helvetets nio avsatser handlar om att vilka syndare han möter på vägen och vilka straff de fått. Ju längre ner i tratten han kommer desto värre syndare möter han. Han vill även varna varje människor om vad som kan hända om man utför någon typ av dödssynd. Exempel på dödssynder är frosseri, girighet, vrede och avund. Dessa handlingar kunde leda dig till helvetet och Dante försökte genom sitt verk att varna människor om detta.

“Hemsk står kung Minos där och visar tänder; han granskar nyanländas skuld, och dömer; antalet slag med svansen anger straffet.” Detta utdrag från texten beskriver hur han kommer ner till det andra steget i helvetets nio avsatser. Minos står där som en maktfull kung och avgör hur hårt straff den nyanlände förtjänat.

“En stor mängd folk står ständigt inför honom; de stiger fram i tur och ordning, talar och hör sin dom, och störtas sen i djupet.” Vid varje steg möts Dante av nya människor som också står inför att höra sin dom. Han är alltså inte ensam om att vänta på den kommande domen som bygger på hans handlingar.

“Medan den ena själen sade detta såg jag den andra gråta, och av ångest blev jag som döende och sjönk i vanmakt; och sedan föll jag, som en död kropp faller.” Denna vers är den sista i texten Den gudomliga komedin. Här beskrivs Dantes känsla när han befinner sig längst ner i tratten tillsammans med Lucifer. Han nämner att han känner ångest över vad han har gjort, men vid denna tidpunkt är det försent för att rädda.

Decamerone

Tja tja bloggen,

Vi har läst novellen ”Att avspisa en kung” ur novellsamlingen ”Decamerone” som är skriven av Giovanni Boccaccio.

Verket handlar om den franske kungen som faller handlöst för berättelsen om kvinnan, markisinnan av Monferrato. Hennes skönhet framstår att vara något övermänskligt, ”så fin och vacker som någonsin en ädel dam någonsin kan vara”. Det hela grundar sig i att markisinnans make, Markisen av Monferrato som var en duktig och tapper man som var ute i uppdrag att medverka i korståg.

Huvudtemat i novellen handlar om förhållandet mellan män och kvinnor, framför allt kvinnans kamp om att uppnå jämställdhet. Markisinnan framstår som en driftig och modig kvinna som vågar avvisa en kung. Detta var inte vanligt under denna tiden då en kung anses ha en hög position i ett samhälle och att gå emot honom är något som kräver mycket mod.

Novellen är skriven under medeltiden, en tid där hövisk poesi hade stor del litteraturen. Hövisk poesi skildrar berättelser om riddare, krigsmän och så vidare men just denna novellen är en kontrast till det tidigare nämnda modet. Denna historia handlar istället om frun till krigaren, en synvinkel vi inte är lika vana att ta del av. Inte nog med att det handlar om en kvinna, utan hon framställs som en rolig, skön och underfundig individ. En människa man ska beundra, uppskatta och kanske till och med avundas hennes kreativitet.

Hennes val att bjuda kungen på en måltid endast bestående av hönor hade ett underliggande budskap. På Kungens fråga som löd “Signora, jag undrar lite; finns det bara höns i den här trakten, men ingen tupp? Var hennes kreativa svar “Nej, så är det inte, Ers Höghet. Men här hos oss, lika väl som på andra ställen, är tuppens hönor precis som alla andra, även om de kan variera i både utseende, form och ställning”

Vi tolkar detta som att hon ville dela sin uppfattning om att ett samhälle kan fungera väl utan att domineras av män, de behövs inte. Kvinnor är smarta, listiga och underfundiga, kanske till och med listigare både män och rävar. Ett sätt att se på jämställdhet som kanske inte var så vanligt på den tiden.

Denne Giovanni Boccaccio skriver oftast i satir, vanligen driver han ofta med religioner och annat tabubelagt. I denna berättelsen som är skriven långt tillbaka vänder han på samhällets syn. Istället för att mannen är huvudpersonen det vill säga den listiga, modiga och roliga figuren så är det nu kvinnan som driver handlingen framåt med ett underfundigt budskap. Författaren väljer att måla upp mannen som den man ska hysa förakt emot och kvinnan som den man ska förundras över, detta trots att han själv är man.

Tja bloggen,

Texten Tristan och Isolde, handlar om Tristan som fått i uppdrag att hämta en brud åt hans herre kung Marco. Han åker till Irland och efter att Isolde räddat livet på honom så anhåller Tristan om hennes hand åt sin kung. Isoldes mamma blandade ihop en kärleksdryck till hennes dotter och Marco och den drycken gjorde att de två som drack av den blev djupt förälskade i varandra. Drycken skulle hållas gömd under båtfärden så att ingen annan av misstag skulle dricka den. Isolde var olycklig och kände ett stort hat mot Tristan som förde henne bort från sin mor och hennes hemland. Solen gassade mot båten och gjorde alla väldigt törstiga, en i båtens besättning hittade drycken och trodde att det var vin och gav den till Tristan och Isolde. Flickan fyllde två bägare och gav till dem. I samma ögonblick som de drack upp “vinet” betraktade de varandra i tystnad och Tristan och Isolde blev förälskade. När de förstod vad som hade hänt visste de att det skulle finnas konsekvenser, men de omfamnade varandra och beslöt sig om att de hellre dör tillsammans än att de inte får vara med varandra.

Analys
Under den här epoken var det vanligt att man använde den här typen av berättelser till att uppfostra unga och det är precis vad vi tror att denna kan ha använts till också. Att unga pojkar fick höra om hur modiga riddare räddade unga flickor, äventyren som denna gav unga pojkar känslan att ta ansvar och att vara självständig.
“De älskande omfamnade varandra och i deras vackra kroppar skälvde åtrån och livet. Tristan sade: Så må döden komma.” Detta utdraget ur texten är ett bra exempel på när Tristan visar självständighet och ansvarstagande, eftersom han vet att han har gjort fel som blev förälskad i hans herres trolovade men han stod hela tiden för hans handlingar.

Den här texten visar också hur man såg på äktenskapet under medeltiden, att man inte gifte sig för kärleken utan för ett politiskt eller maktsyfte och det är precis vad de skulle göra i texten också. Att äktenskapet på den tiden var mer bildligt än bokstavligt, att två främlingar gifte sig med varandra. Det var väldigt vanligt under den här tiden med just denna typ av text att det är en hjälte och en ung flicka som förs bort från sin familj.

Isolde ses som ett objekt, sättet som berättelsen framställer henne att Tristan ska hämta henne från hennes hemland och föra henne till hans kung, ingen bryr som om vad Isolde vill. I texten framgår det tydligt om hur hon inte vill lämna sitt hemland och hennes mor men det är ingen som lyssnar på henne, inte ens hennes egna familj. Där framgår det ganska tydligt hur man såg på kvinnan under medeltiden och att hennes roll var att bli någons maka.

“Tristan och isolde” är skriven av Marie de France, typiska drag för Marie som författare var att hon ofta skrev om hövisk kärlek, vilket innebär att en kvinna är överlägsen gentemot mannen och att han därför inte kan få henne. Precis så skrev hon också i texten vi har läst, att Tristans och Isoldes kärlek aldrig kommer att funka eftersom Isolde är trolovad med Tristans kung och därmed kommer Tristan att bli Isoldes tjänare. Maries texter var väldigt fantasifulla och det är denna också med magiska drycker som får människor att bli förälskade i varandra.

Bokkoll(2019) Flick - och Pojkböcker http://bokkoll.se/barn-och-ungdomslitteratur/ungdomslitterara-genrer/flick-och-pojkboken/

Wikipedia (2018) Hövisk kärlek. https://sv.wikipedia.org/wiki/Hövisk_kärlek

New world Encyclopedia (2018) Marie de France http://www.newworldencyclopedia.org/entry/Marie_de_France

Hej Bloggen,
En dag i byn väljer vi att besöka ett bibliotek som utvecklades under tiden boktryckarkonsten satte fart. Biblotekarien, den som ansvarar och har koll på alla böcker, visar oss runt och berättar om böckernas uppkomst. Hon berättar att pappret uppfanns runt 100-talet i Kina och kom till Europa under 1000-talet. Detta ändrade helt förutsättningarna då handskrifter kunde utföras och spridas på ett helt annat sätt än tidigare. I mitten av 1400-talet introducerade tysken Johann Gutenberg en av världens viktigaste uppfinningar, nämligen boktryckarkonsten. Det som tidigare varit papper med handskrifter blev nu tryckta böcker med den viktiga konsekvensen att böcker kunde tryckas i stora upplagor och nå långt fler läsare än någonsin tidigare. Det var även på detta sätt biblioteket utvecklades. Det var en plats där man förvarade alla böcker. Ytterligare en sak hon berättar för oss är att innan skriften och boktryckarkonsten uppstod använde folket sig av folkdiktning. Alltså att människor berättade berättelserna för varandra. Dessa berättelser hade samma teman som de senare tryckta böckerna under medeltiden. Det var under tiden när folkdiktning utvecklades som medeltiden inleddes.

Vi är nyfikna på vad som är typiskt för medeltidens litteratur och frågar därför biblotekarien. Hon berättar att den religösa litteraturen spelar stor roll då klostren och kyrkan har stort inflytande på samhället. Kristendomen är den religionen som har flest anhängare.

Hövisk poesi är något som vi får lära oss en del om. Till exempel vad de flesta berättelserna handla om, svaret på det är att berättelserna skildrar många så kallade ”kristna hjältars kamp” mot Araberna, de som numera var fienden. Inom epiken är en av de mest omtalade sångerna just nu ”Rolandssången”, en sång om hur en fransk riddare vid namn Roland och hur hans död utspelar sig. Han dör en så kallad hjältedöd då han mister livet ”under ett arabiskt bakhåll.”

Vi får även reda på att litteraturen består mycket av legender, riddare och hjältar. Helgonlegenderna är bland annat något väldigt populärt bland folket. De vanliga troende vallfärdar för att nå helgonens gravar. Man tror att kvarlevor generellt men framförallt benknotor kunde hela det vill säga bota sjukdomar bland annat. Helgonen upplever spännande händelser som folket därför gillar att läsa om. Detta är jämförbart med hur vi i dagens samhälle upplever romaner och filmer. Skrivna texter som för oss är fascinerande, spännande och intressant underhållning.

Källor:

Litteraturhistorien (Uppdaterad 2019). Medeltiden https://litteraturhistorien.se/medeltiden.html

Nationalencyklopedin (Uppdaterad 2019). Folkdiktning https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/folkdiktning

Kretz, Anita (1998). Källan: Litteraturhistoria. Stockholm: Bonnier Utbildning AB

Jansson, Ulf (1995). Källan: Den levande litteraturen. Stockholm: Liber AB

Lindqvist, Anders & Lindqvist, Karl (2012). Källan: Litteraturen. Studentlitteratur

Hej bloggen,

Efter mötet med paret har vi reflekterat mycket om hur deras samhälle styrs. Byn ligger i dagens Spanien men än så länge är Spanien inte enat under en flagga utan det är små furstendömen. Ett furstendömen är ett mindre landområde som styrs av en statschef, en så kallad furste, vilket är en storhertig eller högadlig man. Detta var väldigt vanligt under den europeiska medeltiden och eftersom vi har läst på lite innan så vet vi att detta även kallas det feodala systemet. Som vi skrivit tidigare så var samhället indelat i klasser, adeln, präster, borgare och bönder

De Vries, Robert (2017) Sociala strukturer. SO-rummet

https://www.so-rummet.se/kategorier/sociala-strukturer

Wikipedia (2019) Feodalism.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Feodalism

Wikipedia (2019) Furstendöme.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Furstendöme