Hej Bloggen,
En dag i byn väljer vi att besöka ett bibliotek som utvecklades under tiden boktryckarkonsten satte fart. Biblotekarien, den som ansvarar och har koll på alla böcker, visar oss runt och berättar om böckernas uppkomst. Hon berättar att pappret uppfanns runt 100-talet i Kina och kom till Europa under 1000-talet. Detta ändrade helt förutsättningarna då handskrifter kunde utföras och spridas på ett helt annat sätt än tidigare. I mitten av 1400-talet introducerade tysken Johann Gutenberg en av världens viktigaste uppfinningar, nämligen boktryckarkonsten. Det som tidigare varit papper med handskrifter blev nu tryckta böcker med den viktiga konsekvensen att böcker kunde tryckas i stora upplagor och nå långt fler läsare än någonsin tidigare. Det var även på detta sätt biblioteket utvecklades. Det var en plats där man förvarade alla böcker. Ytterligare en sak hon berättar för oss är att innan skriften och boktryckarkonsten uppstod använde folket sig av folkdiktning. Alltså att människor berättade berättelserna för varandra. Dessa berättelser hade samma teman som de senare tryckta böckerna under medeltiden. Det var under tiden när folkdiktning utvecklades som medeltiden inleddes.

Vi är nyfikna på vad som är typiskt för medeltidens litteratur och frågar därför biblotekarien. Hon berättar att den religösa litteraturen spelar stor roll då klostren och kyrkan har stort inflytande på samhället. Kristendomen är den religionen som har flest anhängare.

Hövisk poesi är något som vi får lära oss en del om. Till exempel vad de flesta berättelserna handla om, svaret på det är att berättelserna skildrar många så kallade ”kristna hjältars kamp” mot Araberna, de som numera var fienden. Inom epiken är en av de mest omtalade sångerna just nu ”Rolandssången”, en sång om hur en fransk riddare vid namn Roland och hur hans död utspelar sig. Han dör en så kallad hjältedöd då han mister livet ”under ett arabiskt bakhåll.”

Vi får även reda på att litteraturen består mycket av legender, riddare och hjältar. Helgonlegenderna är bland annat något väldigt populärt bland folket. De vanliga troende vallfärdar för att nå helgonens gravar. Man tror att kvarlevor generellt men framförallt benknotor kunde hela det vill säga bota sjukdomar bland annat. Helgonen upplever spännande händelser som folket därför gillar att läsa om. Detta är jämförbart med hur vi i dagens samhälle upplever romaner och filmer. Skrivna texter som för oss är fascinerande, spännande och intressant underhållning.

Källor:

Litteraturhistorien (Uppdaterad 2019). Medeltiden https://litteraturhistorien.se/medeltiden.html

Nationalencyklopedin (Uppdaterad 2019). Folkdiktning https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/folkdiktning

Kretz, Anita (1998). Källan: Litteraturhistoria. Stockholm: Bonnier Utbildning AB

Jansson, Ulf (1995). Källan: Den levande litteraturen. Stockholm: Liber AB

Lindqvist, Anders & Lindqvist, Karl (2012). Källan: Litteraturen. Studentlitteratur